Historikern och numismatikern Sture Bolin (1900-63) verkade under hela sin karriär i Lund. Han disputerade 1927 för Lauritz Weibull och efterträdde 1938 denne som professor i historia. Från 1944 och framåt etablerade Bolin Sveriges första universitetsinstitution i ämnet.

Bolin var politiskt konservativ och nationalist. Som sekreterare i Sveriges Nationella Ungdomsförbund medverkade han kort efter 1920 i tidskriften Nationell Samling. Han var inspirerad av de franska restaurationsförfattarna de Bonald och de Maistre. För samtidens tyska nationalism hade han inget större intresse, och än mindre hade han något till övers för nazismen. Efter den tyska invasionen av Danmark och Norge 1940 lämnade han SNU. Av samtiden sågs han inte som tyskvän.

1996 gav Sverker Oredsson ut boken Lunds universitet under andra världskriget. Här beskrev han Bolin som "aktiv antidemokrat, rasist och bl.a. ideolog för Sveriges nationella ungdomsförbund". Lundastudenternas tyskvänlighet under kriget ville Oredsson förklara med Bolins och andras propagandaverksamhet under mellankrigstiden.

Oredssons bedömning av Bolin har upprepats i senare forskning fastän den saknar källstöd. I denna bok visar Birgitta Odén att idén om Sture Bolin som protonazistisk propagandist är en historisk faktoid, det vill säga ett obevisat påstående framlagt i en auktoritativ publikation med stor spridningseffekt. Inget tyder på att Bolins inflytande gjorde lundastudenterna tyskvänliga under kriget.

Birgitta Odén är professor emerita i historia. Hon efterträdde Bolin som professor 1965. Då blev hon både Sveriges första kvinnliga professor i historia och den första kvinnliga professorn vid Lunds universitet. Odéns forskning har bland annat behandlat 1500-talets svenska finanspolitik, universitetshistoria och de äldres livsvillkor förr och nu.