I vilka ord och termer beskrev man samhället och makten i 1600- och 1700-talets Sverige? Vad menade man med begreppen politik, stat och folk, med folk och medborgare, med frihet och rent av demokrati? Och i vilka ord uttrycktes dessa begrepp?

Författaren gör en begreppshistorisk undersökning av hur Sverige utvecklades från en stat av undersåtar, indelade i fyra stånd, mot en nationalstat bestående av medborgare tillhöriga ett folk. Metodiskt pendlar den mellan begrepp och ord.

Boken är också en studie av tvåspråkighet och övergången från latin till svenska. Den följer, från stormaktstid till frihetstid, hur det gick till när svenskan blev ett språk för politik, och hur man tog det avgörande steget i utvecklingen av en nationalstat genom att börja diskutera politikens teoretiska frågor på svenska i stallet för på romarnas språk.


Bo Lindberg är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.